Jag önskar att jag var en sån som inte tänker alls
Det känns som att jag lever i ett förvirrat tillstånd någonstans mellan lycklig och oviss...
Jag är sjukt velig och förvirrad...jag kan inte riktigt bestämma mig om något, det som ena dagen känns bra och rätt känns nästa dag helt fel...
"Jag önskar att jag var en sån som inte tänker alls..."
Med den låten på hjärnan så sitter jag o bara mår ännu sämre men jag känner för att vara olycklig just nu...jag känner för att tycke synd om mig själv en stund o ha ångest o ångra de val jag gjort...
Jag står lixom vid vägskälet men har inte vilja ork eller förmåga att bestämma vilken väg jag ska ta när det gäller samtliga val man står inför...
Det är så typiskt mig!
Någon sa till mig att det inte är bra att tänka för mycket och det är just det som är mitt problem, jag tänker alltid för mycket, what if, om, ifall att och sen har jag en förmåga att aldrig släppa tankarna utan ta fram dem hela tiden...jag blir lixom aldrig av med dem...
Nu kanske det för en gångs skull är dags att verkligen gå vidare från det gamla?
Läste något jag skrivit vid den här tiden för 3 år sedan:
"Ibland passerar ögonblick man kanske inte borde missat..?"
Se och jag är fortfarande på samma ställe o stampar...
"Guess I´m still learning, learning the art of letting go..."
Så ska man bli faster med...ja vad ska man säga..?!
Klart jag är glad för din skull men samtigt så vet du att jag hade önskat dig ett bättre planerat liv...men jag hoppas ändå det går bra för er...
Jenny has now left the building...
Jag är sjukt velig och förvirrad...jag kan inte riktigt bestämma mig om något, det som ena dagen känns bra och rätt känns nästa dag helt fel...
"Jag önskar att jag var en sån som inte tänker alls..."
Med den låten på hjärnan så sitter jag o bara mår ännu sämre men jag känner för att vara olycklig just nu...jag känner för att tycke synd om mig själv en stund o ha ångest o ångra de val jag gjort...
Jag står lixom vid vägskälet men har inte vilja ork eller förmåga att bestämma vilken väg jag ska ta när det gäller samtliga val man står inför...
Det är så typiskt mig!
Någon sa till mig att det inte är bra att tänka för mycket och det är just det som är mitt problem, jag tänker alltid för mycket, what if, om, ifall att och sen har jag en förmåga att aldrig släppa tankarna utan ta fram dem hela tiden...jag blir lixom aldrig av med dem...
Nu kanske det för en gångs skull är dags att verkligen gå vidare från det gamla?
Läste något jag skrivit vid den här tiden för 3 år sedan:
"Ibland passerar ögonblick man kanske inte borde missat..?"
Se och jag är fortfarande på samma ställe o stampar...
"Guess I´m still learning, learning the art of letting go..."
Så ska man bli faster med...ja vad ska man säga..?!
Klart jag är glad för din skull men samtigt så vet du att jag hade önskat dig ett bättre planerat liv...men jag hoppas ändå det går bra för er...
Jenny has now left the building...
Kommentarer
Trackback
