Efter en helt underbar resa...
...i lördags kom vi hem från en helt underbar och välbehövlig vecka på Kreta...sol, värme o en himla massa god mat...plus att jag och älsklingen fick ägna lite kvalitetstid åt varann med...=)
Magen och ja framför allt lilla Pyret verkar ha trivts som fisken i vattnet, förutom flygresan hem då...som den verkligen inte gillade...och inte jag heller då kramperna och illamåendet efter alla sparkar gjorde att jag kände mig halvvägs till döden där ett tag...=)
Orkar faktiskt inte skriva så mycket om resan utan väljer att uppdatera er med bilder istället...=)
Jag och Hjärtat
Massa god mat blev det, som massa kött o så lyx med hummer...=)
Magen fick sig lite sol och bad med:
Vårt mysiga hotell:
Jag och Peter firade ju med drinkar och shots, personalen var så himla gulliga att de gjorde alkoholfritt till mig för de tyckte jag skulle lyxa till det med...=)
Jag med 2 shot: "One for you and one for the baby"
Bästa finaste...=D
Jag shoppade ju några klänningar med, här är en...
Älsklingen hade ju styrt upp med myskväll, ljus i hela lägenheten och ett varmt bad o blommor...han är ju bara för underbar min karl!!! =)
Ja hela veckan har varit för underbar, man var ju inte direkt sugen på att dar hem till regniga Norrland igen...nåja nu är man hemma o livet fortsätter som vanligt...
Vecka 28 och snart har man gjort 3/4 delar...känns som om man tycker tiden kude gå fortare nu...men om några veckor blir det ledigt, längesen man var ledig 2 månader över sommaren...sen fortsätter det ju med ledighet...fast ledigt och ledigt...det vet man ju inte...då ska man ju jobba som mamma några månader. =)
Vecka 28
De flesta bilderna från resan finns på våra Facebooks men ville bara uppdatera lite på bloggen så den inte glöms bort...
Nåt jag vill tipsa om, starkt tipsa om är Mojitosorbet som var heeeelt outstanding!!
(Får man inte dricka sin favvodrink så får man väl ta en glass som smakar likadant)
Over and out...
En helt otrolig känsla...
Jag kan ibland inte smälta hur förväntasfull jag över den här lilla knodden man har i magen, om det blir en tjej eller kille spelar ingen roll...jag vill bara se och hålla den lilla o se att den mår bra...
Jag hade aldrig kunnat föreställa mig känslan av att vänta en ny liten människa...det känns som att allt annat här i världen inte längre spelar någon roll...=)
Det känns verkligen som att det är det bästa som hänt mig, man går o har en sådär härlig känsla i magen o när man känner hur något levande rör sig där inne så blir man alldeles varm och glad.
Jag vet att jag har sagt att det inte kommer bli någon pluttignuttig graviditetsblogg och det kommer det inte att bli, jag ville bara beskriva känslan jag har i kroppen...det känns som att ingen annan i hela världen har upplevt detta, även om alla ni som har varit i mina skor kände likadant...visst känns det som en unik känsla som man är den enda i hela universum att uppleva?
Vi har redan börjat fantisera på vad det blir och vad lilla Pyret ska ha för namn, vare sig det blir så verkar vi luta åt ganska samma håll jag å Peter om vad vi vill att den ska heta...
Jag har ju faktiskt tjuvstartat lite när det gällde att köpa kläder, som jag sa att jag inte skulle...men inte mycket är som jag trodde längre...=)
Massa Tiggerkläder eftersom han är min favvoseriefigur...den lilla damp-tigern...vissa saker kan man ju bara inte låta bli...=P
Nu ska jag fortsätta min lediga dag med att skjuta lite på nyttosakerna jag skulle behöva göra och sagt att jag ska göra, såsom städa o packa...jag börjar lite lugnt med att kolla lite Vampire Diaries och Sons of Anarchy...=P
10 år och saknaden är fortfarande stor...
Idag är det exakt 10 år sedan den värsta dagen hittills i mitt liv, när älskade morfar gick bort.
Min bästa vän och den mest värdefulla person jag hade i mitt liv försvann...
Nu 10 år senare känns sorgen lite mindre, men saknaden är fortfarande lika stor...helst av allt hade jag velat att morfar skulle se vårt lilla Pyre som kommer i höst...nu blev det inte så men jag vet att han är med mig varje dag istället för bara ibland...
Älskade morfar
Jag och morfar i rengärdan runt 25 år sen...
Tur att helgen är lång...
Har trots lite små krämpor haft en helt fantastisk helg...tur den har några dagar...=)
Bilder får bli som en snabb version av uppdatering;
Söta Malte sovandes Malte med farbror Peter 
Milo kollade showen...medan pappa o farbröderna hängde i baren...
Benneth som firades fick dock den manliga drinken grabbarna köpte...
Alla grabbarna...
Och så brudarna...
Lilla Malte var mest sovandes i sin vagn...
Nu är man inne i vecka 25 och det känns lite overkligt att tiden har gått så fort...man blir mer och mer otymplig för varje dag...nu vill man ju helst att det bara ska vara augusti...vi skulle gjort en tidigare beställning från storken...=)
Vecka 25 och något större än de första bilderna...
Uppe innan tuppen...
Jag hoppas ju bara att dagen ska flyta på som vanligt ändå...
Nåja anledningen till att jag vaknade eller det sista jag minns, är att jag faktiskt drömde...jag drömde att jag var tillbaka i min gamla lägenhet i Nybro och att jag hade en enorm husspindel i min hall som jag försökte dränka med duschen.
Nu läste jag ju (med tanke på att jag inte har så mycket annat för mig såhär på morgonen) om lite vad drömmen kunde betyda och det verkade ju vara tur, nåt man skulle övervinna o ta tag i...
Ja jag vet inte...nog för att jag har en del o ta tag i nu de närmaste veckorna...vem vet...vem bryr sig egentligen...jag är mest bara störd på att jag hade chansen o sova 3 timmar till, men är klarvaken!!
Fattas bara att det snöar ute nu, därför tänker jag rent demonstrativt inte kolla ut förrän efter 8, okej att det kan få förstöra min dag...men det ska inte få förstöra de extratimmarna jag fick av dagen...som jag tänker tillbringa i sängen! (Själv dock, då min sambo...skräll!...somnat framför TVn igen) =)
Vi köpte bil igår...Peter var i Kiruna o kom hem med en superfin kombi, som dessutom var kanon o köra...ääääntligen hoppas man på att slippa skruttan som fått mig att surna till mer än en morgon denna våren...=)
Inte våran, men en likadan...=)
Rent fysiskt mår jag ganska bra...men det var väl nu jag skulle skrivit peppar, peppar innan för jag kände av halsen lite i morse, även om den tanken inte var min prio just då.
Pyret sparkar! Och han/hon/den sparkar hårt numera!!
För övrigt ser jag mest fram emot vår lilla Greklandstripp som kommer närmare, även om jag önskar det hade gått fortare...2½ vecka...det går framåt iaf...=)
Nu ska jag bara se till att hitta en bikini och ett par shorts innan vi drar...sen är det klart!
Nähä...lite tid har jag slagit ihjäl, nu blir det lite NCIS innan det är dags att dra upp persiennerna så man får se dagens väder...
