Förlåt...
Att jag aldrig lär mig...?
Herregud nu får det ju vara dags för nåt nytt inte haka upp sig massa gammalt dravel som jag gör heeeela tiden.
Skärpning!!
Upp och ner, ut och in...fram och tillbaka...glad, ledsen...tänk om jag bara kunde hålla en stadig linje för en gångs skull...?
Jag är verkligen veligheten själv.
Ibland undrar jag om jag gjorde bort mig...att jag verkligen gjorde ett misstag?
Jag strular alltid till det i stunden då allt verkar bra...
Sen är det fram och tillbaka mellan nostalgi och framtid...att jag aldrig bara kan lägga vissa saker bakom mig!
Jag vet att jag har en del saker att reda ut...har trasslat in mig lite och kanske inte tänkt igenom allt jag sagt och gjort...
Förlåt...ibland borde man få dra tillbaka klockan...
Du betyder så mycket för mig vännen...förlåt!
Nu får jag ta tag i den här dagen och börja reda upp lite saker...
