Allt och ingenting...

Nu har värmen kommit och jag känner att vårkänslorna är på G, tror nästan att jag har fått lite fjärilar i magen. =)

Våren är som en karusell..det pirrar i magen...

Vissa saker styr man ju inte själv över här i livet och ibland...eller ja nästan alltid undrar jag inte om jag är på fel väg.
Jag blir så lätt vilse...=)

Underbara ögon förvillar...

Igår hade vi vår mentala coach på besök, jag har insett att jag har blivit en mer positiv människa.
Känner mig ganska nöjd med tillvaron humörmässigt nu...

Men frågan är om det inte är bättre at tänka negativt ibland, om man förutsätter att det värsta ska hända så blir man bara lyckligare när det inte riktigt blir så farligt som man förväntade sig...

Det lustiga är att man kan vara både positiv i en fråga men ändå tänka negativt för att man sen inte ska bli besviken...
Vart hamnar man då när det gäller positivt tänkande?

Ibland är man ju rädd för att man själv ska inse att någon dragit undan mattan under fötterna på en, men att ingen är där och fångar upp en...
Man vill ju inte bli liggande kvar!

Är det bättre att spika fast mattan och stå stadigt, eller ska man falla så det pirrar i magen, men med risk för att det kan göra ont?