Vilken Lycka!!!
Nu vet jag vilken tid som är den mest underbara hittills efter Lias födsel...vecka 7!!
Han skrattar tillbaka o man kan busa med honom i timmar...sen måste jag säga att jag faktiskt aldrig någonsin varit så glad över att ha en trött sambo och att det gått i arv...Lias sover hela nätterna o vi får väcka honom vid halv 7 om morgnarna när Peter kommer hem...=)
Visst har han magknip då och då och är lite gnällig men allt sånt är som bortglömt när man får se hans leende, höra hans jollrande och att han svarar tillbaka på när han tycker saker är roligt...=)
Han är inte svår och underhålla han...om inte annat är det bara att sätta igång TVn...han älskar TVn...framför allt fotboll faktiskt...sen om det är för fotbollen eller den fina färgen på gräsmattan och de olika färgerna i publiken låter jag vara osagt... (Mest för pappas skull, som tror redan nu att han är en inbiten United-supporter) =)
Till min stora förtjusning så gillar han musik...kanske var bra att man drillade honom redan i magen...=P
Musik är bra...all musik man kan sjunga med till är bra...det gillar han...o mamma gillar det nog kanske ännu mer...=D
Ja vad kan man säga...det är bara en helt underbar tid just nu...=)
Idag är han nog pappas pojke...just nu ligger mina grabbar och sover bredvid varann i sängen o är bara söta som socker...i eftermiddag är det United på TVn o jag gissar att den här dagen bara fortsätter lika härligt...=)
Vilken lycka...!!!
